Klimakteriebesvär – symtom och behandling
Klimakteriabesvär påverkar personer olika; en del får inga symtom alls medan andra drabbas av kraftiga humörsvängingar och uringvägsbesvär.
Vad är klimakteriet?
I takt med att kvinnor blir äldre blir antalet äggblåsor i äggstockarna färre. Det är i äggblåsorna som östrogen och gulkroppshormoner produceras, och till följd av det minskade antalet äggblåsor minskar även produktionen av hormoner. Hormonbalansen rubbas, vilket resulterar i hurmörsvängningar, oregelbundna ägglossningar och därmed även mensblödningar.
Klimakteriet börjar för de flesta kvinnor i övre medelåldern, 45-55 år, men kan börja tidigare eller senare i livet.
Klimakteriet kan orsaka besvär
Könshormonet östrogen påverkar många delar av kroppen och har således en stor inverkan på hur vi fungerar som människor. När könsblåsorna producerar mindre östrogen kan du få olika symtom:
- Humörsvängningar.
- Nedstämdhet
- Sömnproblem.
- Värmevällningar
- Plötsliga svettningar.
- Torra slemhinnor, framför allt i slidan.
- Sveda och klåda till följd av torra slemhinnor.
- Urinvägsbesvär.
Hurmörsvängningar och nedstämdhet
När hormonerna svänger kan även ditt humör göra det. Ena stunden kan du känna dig glad men plötsligt bli lättirriterad. Du kan även känna dig nedstämd oftare än vanligt och bli deprimerad.
Hur din vardag ser ut och din sömnkvalitet påverkar också humöret. Sover du dåligt kan du bli med lättirriterad och fungera sämre i vardagen.
Sömnproblem
Många kvinnor som genomgår klimakteriet upplever att sömnen försämras. Det kan bli svårare att somna eller att du vaknar oftare under natten. Att du vaknar på grund av värmevällningar och svettningar är också vanligt.
Värmevällningar och svettningar
När mängden hormon förändras får kroppen svårare att reglera kroppstemperaturen. När du får värmevällning känner du dig varm, vanligtvis i bröstet och fortsätter uppåt över halsen och ut i armarna. Du kan bli röd i ansiktet och börjar svettas i ansiktet, hårfästet och andra delar av kroppen.
En del känner sig frusna efter en värmevällning. Det kallas för kylvallning. Dock är kylvallningar inte lika vanliga som värmevallningar.
Torra slemhinnor
Under klimakteriet blir slemhinnorna tunnare och torrare, framför allt i slidan, men även i ögonen, näsan och i halsen. Sveda och klåda uppstår, och det kan också göra ont och blöda vid samlag. Du kan få minskad sexlust.
Besvär i urinvägarna
När vi blir äldre blir musklerna kring slidan och urinröret svagare. Då även slemhinnorna blir torrare och tunnare under klimakteriet kan det bli svårare att hålla tätt. Du kan känna dig kissnödig oftare och att det läcker urin när du känner dig kissnödig, så kallad urininkontinens.
Under klimakteriet ökar pH-värdet i slidan och slidan blir då mer mottaglig för bakterier, vilket kan orsaka en urinvägsinfektion.
Egenvård
Det finns mycket du kan göra själv för att lindra klimakteriebesvären.
Regelbunden fysisk aktivitet som ökar pulsen har en positiv inverkan på humöret och minskar värmevallningar. Det är även bra för hjärtat och blodkärlen.
Avslappningsövningar hjälper mot värmevallningar och svettningar.
Drick mindre alkohol, kaffe och te för att lindra värmevallningar och svettningar.
Sluta röka kan lindra symtomen vid klimakteriet.
Klä dig i flera tunna lager som inte är för åtsittande. Gör det lättare att reglera kroppstemperaturen.
Tvätta underlivet max en gång om dagen och använd inte tvål. Oparfymerad badolja är att föredra framför tvål.
Receptfria läkemedel med östrogen som du använder i slidan finns att köpa på apoteket. Det kan hjälpa mot sveda och klåda.
Behandling vid klimakteriebesvär
Klimakteriebesvär behandlas med läkemedel som innehåller östrogen, ofta i kombination med läkemedel som innehåller gulkroppshormon. Läkemedel som innehåller gulkroppshormon kallas gör gestagener.
Syftet med östrogenbehandling är att ersätta östrogenet som kroppen inte producerar längre och lindra symtomen för klimakteriebesvären. Det finns läkemedel med östrogen som verkar i hela kroppen och läkemedel som verkar i slidan.
Då östrogen gör att slemhinnan i slidan blir tjockare finns det en risk att den blir för tjock och ökar risken för cancer i livmoderslemhinnan. Du kan också få stora blödningar om slemhinnan är för tjock.
För att hindra att slemhinnan blir för tjock är det vanligt att östrogenbehandlingen kombineras med gestagen. Gestagen hindrar slemhinnan från att växa.